Beräkningsmetod

Transportmedel

Här finns översiktlig information om hur vi beräknat utsläpp från tåg, bil, buss, flyg och färja. Längst ner i avsnittet finns en tabell som visar siffror på de utsläpp för olika färdmedel som vi använder. Ladda ner vår metodrapport för mer detaljerad information.

TÅG

Beräkningen av klimatpåverkan för tåg är ett genomsnitt för resor med eldrivna tåg. Utsläppen från enskilda resor varierar beroende på energiåtgång för det specifika tåget samt beläggningsgrad. Men det är också skillnad på om ett elektrifierat tåg körs i Norden eller i Europa. Detta beror på att utsläppen från el-produktionen skiljer sig mellan olika länder. I våra beräkningar tar vi inte hänsyn till att vissa tågbolag använder miljömärkt el.

Vi har räknat med att tågresande i de nordiska länderna utom Danmark orsakar 7 gram CO₂ per personkilometer och att ett eltåg i Europa orsakar 24 gram. För dieseltåg beräknas utsläppen vara 91 gram CO₂ per personkilometer oavsett var de körs.

BIL

Det går att välja 5 olika storlekar på bil och dessutom 9 olika bränslen. Som standardval har vi räknat med det vanligaste alternativet i Sverige och det är en mellanstor dieselbil och den ger utsläpp av 229 gram CO₂ per fordonskilometer. Hur stora utsläppen per person blir beror också på hur många som reser tillsammans i bilen. Så här ser ser beräkningsunderlaget för utsläpp per fordonskilometer ut för olika bränsle- och fordonstyper:

Utsläppsberäkningarna använder data från Energimyndighetens årliga rapport ”Drivmedel 2022” (Energimyndigheten) där siffror från ”well-to-wheel” för samtliga bränslen årligen uppdateras. Siffrorna inkluderar utsläpp vid utvinning, produktion och distribution av bränsle .

BUSS

Utsläppen per personkilometer vid bussresor beror främst på beläggningsgraden på bussen och vilket drivmedel som används. Standardval är att bussen körs på fossil diesel med viss inblandning av biodiesel i enlighet med den så kallade reduktionsplikten och att antalet busspassagerare i genomsnitt är 28. Vi antar en bränsleförbrukning på 2,6 liter per mil (Sveriges Bussföretag, 2022). Resultatet blir utsläpp på 30 gram CO₂ per personkilometer.

Utsläppsfaktorn för bussresa med HVO100 är beräknad till 3,5 gram CO₂ per person-km och för FAME100 till 11 gram CO₂ per person-km.

FLYG

Standardalternativet för flyg är ett reguljärt flyg i ekonomiklass och vi beräknar att detta ger utsläpp av 127 gram CO₂-ekvivalenter per personkilometer. Utsläppen från flyg påverkas också av vilken sätesklass man väljer. Economy Premium och framför allt Businessclass tar upp väsentligt större yta och begränsar möjligheterna att ta med fler passagerare som "delar" på utsläppen. Charterflyg har i genomsnitt högre beläggningsgrad än reguljära flyg vilket också påverkar beräkningen av utsläpp per personkilometer och vi beräknar utsläppen till 115 gram CO₂-ekvivalenter per personkilometer. Mot bakgrund av dessa skillnader har vi valt att göra det möjligt att välja mellan reguljärt flyg och charter samt sätesklass.

I de 127 gram CO₂-ekvivalenter per personkilometer ingår den så kallade höghöjdseffekten och vi har multiplicerat koldioxidutsläppen faktor 1,7 vilket är i linje med den mest etablerade vetenskapliga uppskattningen, men det finns en stor osäkerhet om hur omfattande höghöjdseffekten är. I utsläppsberäkningen ingår också "uppströms" utsläpp, d v s sådana som uppstår i samband med produktion och distribution av flygbränsle.

Kortare flygningar ger höga utsläpp per personkilometer eftersom uppstigningen förbrukar mycket bränsle. Samtidigt bidrar kortare flygningar normalt inte till höghöjdseffekten eftersom de inte flyger så högt. För långa flygningar är det tvärtom - här är uppstigningen bara en liten del av flygsträckan, men å andra sidan sker flygningen till stor del på hög höjd vilket bidrar till extra klimatpåverkan. Dessa två effekter tar grovt sett ut varandra vilket gör det rimligt att anta samma utsläpp per personkilometer för kort och långa flygningar. Se tabell och utförligare resonemang i Metodrapporten.

FÄRJA

Som med de andra färdmedlen kan utsläppen per person-km variera beroende på flera faktorer. En viktig faktor är hur snabb färjan är. Snabbfärjor (som t.ex. används för vissa turer till Gotland) använder i storleksordningen dubbelt så mycket energi per person-km som vanliga färjor (Åkerman et al., 2007). Dessa snabbfärjor står dock för en liten andel av den totala resvolymen med färja i svenska vatten.

Då utsläppen från färjetransporter skall räknas ut så behöver man välja en princip för att allokera (fördela) de totala utsläppen mellan de två huvudtyper av tjänster som rederierna säljer: transport av passagerare respektive transport av gods. Tyvärr så väljer färjebolag att använda olika principer vilket gör det svårt att jämföra dem.

Enligt vår kännedom så har ekonomisk allokering inte tidigare tillämpats för svenska rederier. Vi har därför samarbetat med Viking Line och Stena Line och räknat ut utsläppen per personkilometer för dem baserat på ekonomisk allokering[8] (skillnaden mellan rederierna var cirka 35%). För att räkna med utsläppen från utvinning, raffinering och transport av bränslen har 20% lagts till dessa utsläpp.

Här finns översiktlig information om beräkningar för boende under resan. Ladda ner vår metodrapport för mer detaljerad information.

HOTELL

Siffrorna för klimatpåverkan från hotell i olika länder bygger på data som sammanställts av en organisation som heter Greenview i det som kallas för Cornell Hotel Sustainability Benchmarking Index. Vi har inhämtat utsläppsdata från de länder som svenskar främst semestrar till och de finns i tabellen nedan. Skillnaderna mellan länder beror bland annat på hur mycket energi som används för uppvärmning och luftkonditionering samt vilka energislag som används för elproduktion. För nordiska hotell baseras siffrorna på en svensk kartläggning av hotellverksamhet som bygger på 41 svenska hotell.

Det är viktigt att tänka på att dessa siffror är ett genomsnitt av hotell som har självrapporterat eller som har kartlagts. För vissa länder är underlaget stort och för andra bygger siffran endast på ett fåtal hotell, så det bästa är att ta reda på klimatpåverkan för just det hotell du har tänkt bo på. Fråga gärna så vet de att deras gäster bryr sig.

 

VANDRARHEM

Boenden med lägre klimatpåverkan kan vara av flera olika typer, där de viktigaste aspekterna är hur mycket energi som går åt per gästnatt och vilken energi som köps in. Ett enklare boende som till exempel ett vandrarhem har ofta liten yta disponerad per gäst vilket minskar energianvändning, vilket i sin tur typiskt innebär att det blir lägre klimatpåverkan per gästnatt. Men ett hotell som har arbetat med att minska sin energianvändning och klimatpåverkan, till exempel genom att installera energiåtervinning i ventilationssystemet och köpa biobaserad fjärrvärme och solel, kan också ha låg klimatpåverkan per gästnatt.

Utsläppen för boenden med lägre klimatpåverkan bygger på en studie från Schweiz som visade att vandrarhem i snitt hade 75 % lägre klimatpåverkan än hotell. Våra beräkningar bygger på antagandet att denna relation gäller i alla länder och att det är applicerbart på flera olika boendeformer. Klimatpåverkan för denna kategori boende har alltså 75% lägre siffra än hotell.

KLIMATNEUTRALT / TÄLT / RUM

Vi räknar med att boende i denna kategori bara orsakar försumbara utsläpp. För boende i husbil, husvagn, nattåg eller övernattning på färja räknas utsläppen in i transporten och ytterligare utsläpp bedöms som försumbara. Bor du i tält orsakas endast utsläpp vid tillverkning av tältet, men utsläpp från tillverkning räknas inte in för varken detta eller andra boendekategorier. Om du är inneboende hos någon så räknar vi med att den du bor hos inte får några ytterligare utsläpp på grund av det.